alldelesbaraida

Att jag bara lyckas göra allt annat som jag inte ska göra och sen inget av det jag ska göra.
Beror helt och hållet på omotivering som stigit mig över huvudet. Jisses säger jag bara. Jag behöver semester för mitt huvud har lagt av helt nu. Men allt bara kör på.

Man måste växa upp för att reda ut allt. och vara jävligt självkritisk.
Och just nu är jag omogen och har inte en aning om vem eller vad jag är :)

varför får jag sån panik konstant över att jag hela tiden måste försöka få nån slags semester och komma bort.. Men allt jag får är panik och ingen semester. Jävla skola för hade det inte varit för allt de vi blev hemskickade med så hade detta lovet inte blivit så förstörd... Blir så aggressiv på det. Helt otroligt.

Nu ska jag snart åka iväg och jobba igen. Igår va jag ledig. eller ledig och ledig.

Och trafikskolan suger med. Jag vill inte gå där mer. För det första så är jag livrädd för att köra och känner mig bara så värdelös. Sen så orkar jag inte med att ha en lärare som jag inte fattar vad han menar och sen blir han sur när jag inte fattar. Eller sur och sur. Galen.

Blä för allting just nu. Jag vill ha sommar på riktigt. Kunna ligga på stranden med människor och bara slappna av.
Får bli nästa år då.
Om jag överlever detta..




Älskling i sjukhagen<3

Hon ska få vara ute på nätterna istället. Dels för det är skönare för henne eftersom vädret här är så lustigt och sen känns det lite tryggare att hon är inne en stund på dagen istället ifall något skulle hända i stallet.

men men. Hon ska snart få vara ute längre så fort hon vant sig från hö till gräs.

åska, blåst. stormigt. Solen skiner ändå ibland. Ungefär som livet.

nu är det mycket.

Jobbat varje dag nu så känns lite som jag bor på jobbet. Men imon är jag ledig vilken lyx <3

Nu ska jag upp och bygga hage till älsklingen sen in och fixa saker i stan.

Hoppas på bra väder imorgon med. För nu vill jag sommar :)

veterinären ringde idag och älsklings provsvar hade bra värden och det verkade inte som det var en tumör i hjärnan. Dem kan ju inte säga hundra men endå.
Men nu är ju frågan vad det är med henne. Men det får lösa sig med tiden. Försvinner det inte så får vi försöka åka dit igen iså fall.

Är så himla glad att det inte verkar vara nått allvarligt. <3 usch va hemskt det hade varit.


Imorgon blir det jobb mellan 7-4. nice.... o idag jobb o igår delad tur så jobbade typ mer än 9 timmar. och aah.. fy 17. i denna värmen med blir man ju både knäpp o kokt på samma gång. Men trivs iaf och det är helt ok. Så jag får faktiskt inte klaga. :)

Nu har det åskat konstant från typ 1 och till nu kl. 7 ungefär. Orkar att man inte kan gå ut genom dörren ens.
Åskade konsant igår med och sen den här tropiska värmen. Den är riktigt helskum..

Men nu ska jag byta om och ta mig upp till stallet. oavsett om det åskar eller inte.

Känner mig lika illa just nu som det 5 timmar långa åskovädret igår.
Inga bra nyheter igår och jag vill bara lägga mig ner och gråta. Men det hjälper inte..
Det är bara och hoppas även om det inte ser så ljust ut.. men jag känner mig helt mållös och jävligt ensam just nu.. Vem kan man gå till för att få tröst? Det finns ingen som kan ge den trösten.. Finns bara som gör mer illa och det behöver jag inte alls just nu..

Hon är så duktig älskling så det finns inte och särskilt igår stod hon blickstilla fast dem tryckte in massa sprutor och lång slang in i halsen. Hon var så otroligt duktig och snäll så jag exploderar nästan av stolthet. Fast det gjorde ont så bara stod hon där nära mig. Och det gör så ont att se henne få ont och sen stå och lita på mig som om jag inte ska tillåta att nån gör henne illa..jag vet att det är för att kolla och få reda på men hon litar helt på mig och så känns det som jag sviker henne när dem gör så mot henne.

från det att vi åkte hemifrån vid halv 1 till halv 7 så var hon så otroligt snäll och lugn. Världens underbaraste..

snart åker vi iväg. Vill inte. Jag orkar inte och jag vågar inte. Men jag måste. Vill inte få alla dem beskeden.
vill bara att allt ska bli bra.


*break a leg*

just nu har jag massa pirr i magen. Men jag tänker faktiskt inte säga varför.
För jag vet knappt själv vad som händer längre.


Det som finns i backspeglen

Det har varit en så underbar helg. Den bästa på så otroligt länge. En hel helg vid ett underbart hus och underbar utsikt och egen badplats, underbart väder konstant, underbara människor. Det går inte beskriva.

Nu är jag helt trött i huvudet av allt underbart och man blir så trött av att komma tillbaka till verkligheten igen. Inte alls på något sätt lockande. Nu vill jag sova och få bort alla mina problem. Men jobbet fortsätter imorgon. Till 21.15. Nice...

Men som sagt. Helgen var helt otrolig!























Mer bilder kommer sen.

Nu ska jag snart upp till Jasminen och prova bootsen som jag fått hem nu äntligen. Hoppas dem passar nu när jag äntligen fått dem. eller köpt dem. Att nått så litet kan kosta så mycket är underligt..

Vill tillbaka nu!  ='/

Idag har det varit lite sommarkänsla men det sitter och gnager hela tiden inom mig längtan till att åka bort. Komma bort. Få uppleva alla underbara tusen miljoner minnen. Men jag kommer inte få det i år?
Måste försöka fixa så jag kan åka när jag är ledig nån helg. Måste måste :)

Men nu ska det positiva humöret snart dyka upp och jag ska sova.


SommarPuss och godnatt

Äntligen färdig med Ninens fotbad ^^. Känner mig lite stolt. Trä sakerna ska nog inte alla vara där sen när hon ska i om hon fegar. Fast hon måste lära sig i så fall (som anneli och amanda skulle ha sagt ^^)  :)  men skönt att kunna ha ett bad hemma som hon kan stå i så hennes hovar inte blir alldeles så torra som dem blir nu när det fina vädret är tillbaka <3 



Vill man så kan man :)

Jag har fått ett sällskapsdjur och sola med. Alltid lika trevligt. Han låter som en såg bara men antar att jag kan leva med detta.

Jag kallar han Kurt. Fråga inte varför.

längtan till riktigt.
längtan till fotbollen.
längtan till innebandyn.
längtan till livet.
längtan till frihet.
längtan till stranden och sol och vila.
längtar dit..

Inget funkar längre. Jag fungerar inte utan fotbollen och innebandyn.. det går inte.. Jag kan inte ens se åt en fotboll längre för det funkar inte i huvudet.

Man frågar sig varenda dag vem är jag? Ja, vem är jag?
Jag har ingen personlighet längre.
Den försvann tillsammans med fotbollen.. Att jag inte gjorde mer motstånd när Dem tvingade mig att sluta.. Hade jag bara vetat. Jag vill ha tillbaka mig igen. Jag vill ha tillbaka fotbollen igen.. Men hur får jag tillbaka den? hur får lilla svaga jag med ingen personlighet tillbaka allt det. Få tillbaka starka jag igen. Det Måste gå Ida...

hemma och ta det lugnt. Orkar ingenting. Är helt slut. Är trött och hängig men endå känner jag mig hyfsat positiv. Vet inte varför faktiskt.

Hoppas vädret håller i sig en stund till för isåfall ska jag och jasmine ut och fota.

Imorgon kan Älsklingens skor komma och då jävlar smäller det <3 :)


Körläraren sa till mig idag att jag kan allting typ bara det att jag stressar som inihelvete. och det är sant.. faktiskt.
Varför kan jag aldrig ta det lugnt? Då hade allt gått mycket fortare lustigt nog.


Igår va det 2 o en halv timmes prat med Liath. Mycket trevligt :) <3